Jag måste ta tag i mig själv. Eller i min fysik. Och i mitt födointag. Hannes och jag ha diskuterat mitt sockerberoende och han hinner liksom glömma mellan varven (då detta alltså är en återkommande diskussion ) hur frustrerad och provocerad han blir av mig när vi kommer till detta ämne. Jag har sedan länge accepterat att när de kommer till nyttigt och onyttigt så är det allt eller inget som gäller. Jag avundas er som in ta en kaka "nån gång sådär". Så gör inte jag. Antingen öppnar jag aldrig burken eller så äter jag upp alla kakor som finns i närmaste radie på 15 meter. Hehehehe. Hedlundsgenen. Inte tränat nått sen jag sa ifrån mig karaten och jag känner mig rätt degig. Starten är alltid seg med träningen. Men bara man startar så går det.