Den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna
Den lilla parveln inne i magen verkar ha lagt sig till rätta. Foglossningar är trots allt lite bättre nu. Illamåendet är nästan enbart på morgonen. Och i veckan har jag känt mig lite mindre mentalt knäckt. Jag boar som en galning. Städar, rensar, fixar och dolar. Allt för att få tiden att gå. Snittar minst en ljudbok i veckan. Jag längtar ihjäl mig efter den lilla människan som växer i mig. Jag har dessutom börjat få ordentligt med sammandragningar så jag hoppas de inte är mer än nån dag bort! Lite väl optimistiskt förmodligen men en får väl lov att drömma!
Jag blev grundlurad i helgen! Var på sörböle när Hannes ringer i paniken och säger att jag måste hämta hans fotbollsskor som han glömt hemma. Smått irriterad skyndade jag mig hem. Där möts jag av min syster och mina vänner som överraskade med en babyshower. Åh fina fina människor! De var så himla uppskattat! Jag är så tacksam för all kärlek jag har runt ikring mig!