Alla människor är uppfostrade med vissa värderingar. Andra värderingar skapar vi oss själva. Vissa saker blir väldigt viktiga för oss medans andra saker mer eller mindre saknar mening. När man hamnar i konflikt med någon när man inte står på samma sida av spektrat av vad som är rätt och fel, viktigt eller irrelevant är de därför viktiga att stanna upp. Stanna upp och fundera är detta viktigt för mig? Om svaret är nej/ja så ställ dig frågan varför är detta oviktigt/viktigt för mig? 

De kan vara svårt ibland att veta varför något känns oviktigt/viktigt och man vill lätt svara för de bara är så. För att förstår ”varför” så måste vi lära oss sätta ord på det.

De kan helt ärligt vara skitsvårt. Man måste träna på det. Lära sig hur de känns i kroppen när vissa känslor kommer. Lära sig höra dom automatiska tankarna, alltså dom tankarna som kommer omedvetet och plötsligt bara svischar förbi. Man kan behöva avsätta tid för att verkligen reflektera över varför saker känns viktigt. 

När vi väl förstått ”varför” så blir det lättare att argumentera för sin sak. Dock är det inte alltid det hjälper. Kanske står man fortfarande på olika sidor av ämnet. De är lätt hänt. Så vad är man beredd att släppa och bara vara överrens om att man inte är överrens över? När är man beredd att böja sig mot den andras vilja och när måste man stå pall för sin sak? Vilka konsekvenser får det ena eller det andra? 

Jag säger som en gammal dam jag hjälpte en gång i tiden när jag jobbade på ett äldreboende: Det är mycket med det jordiska...